Min första häst
Jag blev inte tjejen som hängde i stallet mer än då jag hade min lektion. Stallet låg en bit i från och pappa körde mig till jag blev äldre, då var det dags cykla och sedan kunde jag ju ta mig dit själv med cykeln om jag ville. Men det var något
speciellt när föräldrar följde med och satt och tittade på. Mamma som är allergisk var med någon enstaka gång. Jag stannade på Skellefteå ridklubb i 9 år. Gymnasiet tog för mycket tid av min fritid tyvärr. Men visst var det ett jobbigt beslut....
Men så började min hästkariär och den har aldrig slutat. Man tar oftas en paus och sedan kommer man som hästtjej upp i sadeln för eller senare igen. Det blev ett försök till att hitta sköthäst, men det var svårt och där stod jag utan körkort
för att kunna ta mig ut till hästarna. Jag skötte en bekants häst och alla hästar jag har ridit som sköthäst har varit smått busiga och testande. Så visst finns modet till envisa hästar, men aldrig fel att ha en tanthäst ^^
Drömmen om egen häst såg ut att vara långt bort och när jag flyttade till Landvetter och flyttade ihop med en fd hästkille så blev ju inte drömmen ännu svagare. Vackra hästar nära till hands men jag tog aldrig modet till att fråga om jag fick
bli sötare. Började på ridskola igen men trivdes inte alls i den kalla manegen på det ständiga volterna vi skulle rida på. (Undra hur slitna dom hästarna blev). Dyrt var det också! Men det blev ingen häst i Landvetter och helt plötsligt hade
jag sprungit på en grisbonde som drog ut mig på landet igen.
Det finns inga möjligheter att ha häst på vår tomt då vi inte har gård. Så jag valde att ännu en gång hoppa på ridskola i Falkenberg. Hade det inte varit för att jag bestämde mig för att köpa egen hade jag nog varit kvar där. Gillade dom! Men som ni
vet är jag hästägare till min egna häst som jag så länge velat ha!
I maj har jag nu haft Star i ett år. Jag minns så väl när jag satt där i soffan och kollade på hästnet och blocket. Där dök hon upp på en annons. Jag vet inte hur jag ska beskriva det, men jag kände redan då, hon är min! Genom annonsen kunde jag känna
att det var hon och jag. Jag drog mig för att ringa vilket jag alltid gör. Men jag slog en signal och fick svar direkt. Vi pratade på och hon berättade ärligt om henne vilket jag uppskattade. En triangelmärkt häst som kanske inte skulle
gå och rida. Som första köpare gjorde jag säkert alla tabbar man kan göra. Jag köpte en osedd häst (ingen veterinärbesiktning). Hade sett henne på video, men med min okunskap såg jag inte då vad hennes gång speglad. Men jag åkte och hämtade
henne och jag ångrar inte en dag!
Vi klickade direkt och jag gjorde det som man aldrig får göra på ridskola. Vi tog promenader vi lärde känna varandra från marken och jag hängde på hennes rygg innan jag satte upp. Då inser man hur mkt man missar på ridskola, så mycket teorin jag missade
för det var tråkigt men som också är viktigt. Men också hur mycket mer kunskap jag skulle behöva en vad jag fick på mina 9 år på ridskola. Men Star har gett mig massor av lärdomar och stallet med alla fina människor som vill
hjälpa och svara på alla mina frågor. Så tacksam för att jag hitta brogård, tur sambon har koll på det flesta gårdarna.
Många härliga grupper jag är med i på FB som delar med sig av sin kundkap. Det finns så många sätt att träna sin häst på. När det kommer till ridning har jag mycket att lära. Men Star är en bra skogsmulle häst/markarbete/trail häst där vi
har det bra gött. Även om jag är lite orolig att hon kanske inte klarar av vissa saker så är hon glatt på och visar rätt tydligt vad hon vill och inte tycker om ^^ Dressyren är lite jobbig för henne så det är kanske mer värt ta kriget om vilken
väg vi ska rida ut en att hon ska jobba med bakbenen på banan. Men hoppa tycker hon är super kul! Men då jag inte vet vad hennes triangelmärkning beror på mer en att vi alla gissar på en gamal spattskada pågrund av hennes rörelsenönster. Vill
jag ju göra allt för hon ska må bra och inte tvärt om. Men trotts lite motgångar och en tjurig dam ibland så är jag lika tjurig jag med och inte blivit rädd henne, men ibland så orkar jag inte med att ta vissa strider. Varför kan hon inte
stå stilla i stallgången, varför nervös bajsar hon när hon står där ? Vi kan stå där länge å hålla på. Men jag blir bara arg i slutändan och hon mer stressad grinig. Så därför lyssnar jag till henne. Vart är du trygg att stå. Att
börja ett pass med bråk undviker jag gärna. Är hon trygg och avslappnad utanför hagen vid sina vänner då kör jag gärna på det. Då får vi en bra start. Dom dagar jag orkar då övar vi på att stå i stallgången. Vill jag att hon ska lyssna på
mig måste jag också lyssna på henne :)
Ja ett år har gått sedan du kom in i mitt liv och du precis som Molle får mig orka dagar då jag bara vill gräva ned mig själv. Vi har utvecklas och går mot våra små mål vi har. Det är kravlöst och ibland har jag krav på dig. Du är lika glad gå i hagen
som du är att följa med på träning. Bättre första häst kunde jag inte få ❤️
Jag blivit mer öppet att träna med godis då du bara efter två ggr lärde dig att stå stilla vid uppsittning med lite godis bara. Vi har äntligen börjat bli överens om att vi kan gå olika vägar, vi behöver inte skynda hem så fort man ser vägen hem.
Den går att gå förbi. Du har börjat gå lugnare hemåt men har ännu brottom uppsuttet. Ja vi har mycket kvar att öva på och mer tillit att ge varandra. Men på bara ett år är jag så sjukt stolt att jag åstadkommit denna resan med dig.
I dag tänkte jag påbörja träning av att rida utan huvudlag i paddocken så hoppas jag vi kan ta en ridtur ut snart utan huvudlag. Bara glad då vi kan rida ut bettlöst. Ju mer du litar på din häst och ger den förtroende kommer du få det tillbaka.
Men det är alltid jätte viktigt att du och din häst trivs och går ihop. Annars funkar det inte, inte för mig i alla fall.
Älskar dig fina Star 💫